Berättelse/Historia

I JLKusks digra aktivitetskalender hade nu turen kom till Niklas Spetz som bjöd in till skogsdag i Ulvestorp, Hestra. Tre kuskar, förutom Niklas hade hörsammat inbjudan. Niklas själv kom körande hemifrån med åttahjulsvagnen efter Madicken. På vagnen var det lastat olika kälkar, saxar och andra redskap samt med ytterligare en kälke på släp.

Även Fredrik Karlsson kom körande med sin, vid det här laget väluppvärmda häst Jack, hans resa hade tagit en timme hemifrån. Från Smålandsstenar kom Anders Holmberg med trotjänaren Atlas som i transporten hade sällskap av Magne, och Anders hade i bilen sällskap av Adelina Svensson och hennes pappa Bengt som fick agera medhjälpare under dagen. Även Tomas Ståhl dök upp men för dagen utan häst. Istället fick han hålla Niklas och Madicken sällskap i skogen.

Vädret var bästa tänkbara, ett par grader kallt och mestadels soligt. Den isiga nordostvinden orkade inte in skogen så det blev riktigt varmt vilket späddes på ytterligare då det var en liten ås att ta sig över mellan avverkningen och avlägget nere vid vägen.

Niklas hade varit ute med griplastarvagnen dagen innan och lossat och rört lite i de annars fastfrusna stockarna. Det hade nog blivit svettigt värre om man med handkraft dessutom skulle lossat dessa innan lastningen. De olika kälkarna, åttahjulsvagnen och saxarna bytte användare lite allt som oftast så det blev en riktig "prova på dag".

Alla stockarna hamnade inte i laven utan några sparades för att göra en lunnebänk, ett av tävlingsmomenten i skogskörningstävlingar. Även här fanns möjligheten att prova på och då inte minst med tanke på att både Adelina, Anders och Niklas skulle tävla i skogskörningsDM i Blekinge följande dag. Dessutom fanns det tid för att diskutera om olika tillvägagångssätt för att göra en perfekt bänk.

Givetvis fanns det också tid för korvgrillning och kafferast vilket avlöpte väl utan vare sig brända korvar eller utspillt kaffe vilket annars kanske hade givit ett U i protokollet. Det var till och med så att här redan fanns en grillplats med bänkar mitt ute i ingenstans men det fanns en förklaring. En bit ifrån fanns även en liten snötäckt byggnation, en kolarkoja, och det visade sig att här har det de senaste åren uppförts en mila.

Sammantaget en väldigt härlig skogsdag med gemytlig stämning i en mycket trevlig miljö.

Text: Nisse Andersson

En sida som är tänkt för dig som har en berättelse/historia om något som hänt förr eller nyligen.
Maila mig gärna i så fall på:

jlkusk.se@gmail.com

Det var tradiotionsenlig skogsdag på Åsens by, för fjärde året i rad, lördagen 17/2. Vi var 7 st ekipage anmälda men när dagen kom så var vi av olika orsaker bara 5 st av dessa som närvarade. På plats fanns också Roland Johansson, kusk på Åsens By, och som dagen till ära körde släde med ardennern Freja, och skjutsade folk mellan gårdsplanen och timmerstugorna ute i skogen, där vi befann oss. Dagen innan skogsdagen så hade det snöat ymnigt hela dagen, vilket denna dag gjorde naturen otroligt vacker, vit och bländande. Hästar, folk och kördoningar rörde sig ljudlöst fram i snön, som kontrollmättes till 25 cm djup.

På plats, glada och pigga, satte vi igång med skogskörningen kl.10. Nytt för i år var en presentation av ekipagen samt doningarna, som gjordes vid 2 tillfällen (kl.11 och kl.13) av Wåge Sjöberg.

Ekipagen som var på plats var;

Niklas Spets med sin 5-åriga ardenner Madicken e.Blair. Madicken är betäckt med hingsten Respekt och väntar föl till våren. Niklas är ordförande för Jönköpings läns kusksällskap och ekipaget är hemmahörande i Hestra.

Gunnar Forsberg med sin 5-åriga ardenner Juni e.Respekt, ekipaget är hemmahörande i Gränna.

Anders Holmberg med sin 12-åriga nordsvenska valack Atlas e.Vind, ekipaget är hemmahörande i Smålandsstenar.

Anna Fingal med sin 6-åriga nordsvenska valack Waltz e.Vimmel, ekipaget är hemmahörande i Rudu. Waltz kördes också ibland av Christian Gustavsson, som är ordförande i Föreningen Nordsvenska Hästen i Jönköping.

Anna Andersson med sin 9-åriga nordsvenska valack Caiser e.Odar, ekipaget är hemmahörande i Skärstad.

3 av ekipagen är "stammisar" på den tävling/distriksmästerskap i skogskörning som Jönköpings läns kusksällskap arrangerar varje vår. Några år på rad har den tävling också anordnats på Åsens by, och det är väldigt roligt samarbete.

Vi körde i skogen fram till ca 13.30 och det var en hel del publik på plats, framförallt vid timmerstugorna där Åsens by hade dukat fram kaffe och fika, som det bjöds på.

Jo jag måste ju nämna en fantastisk människa, nämligen Nisse Andersson, som åker ända från Halmstad för att ta fina bilder på oss hästkörare. Jag har fått låna några bilder av Nisse, så jag bifogar dom här. Tack Nisse!

Tack alla för en väldigt trevlig dag!

Vi var ett litet men tappert gäng som detta året startade Hästsemestern redan kl.05.00 på lördagsmorgonen den 22 juli. I år var endast 4 st vagnar med och 3 st ryttare med. Men med glada miner och pigga pållar satte vi igång vår färd. Målet för första dagen var att nå Berg utanför Eksjö, där vi blivit inbjudna av Emma Ljungkvist att övernatta. Vi styrde kosan mot Flättinge, Stackeryd och så småningom Högstorp, där vi hade morgonens första rast. Vi drog vidare mot Gunnebo och Ryd och tog lunch strax efter Mårtenstorp. Vi fortsatte förbi Fagerhult, Torrsjö, Ro och nådde Berg ganska sent på kvällen. Med alla raster inkluderade så hade vi varit ute i 14 timmar! Hästar, kuskar och ryttare var alla mycket nöjda. Vi hade sådan tur att även i år kom Magnus och Lotta Sönemyr och serverade väldigt god cateringmat på kvällen. En mycket uppskattad tradition på Hästsemestern kan jag säga! Alla gick och la sig mätta och nöjda. Dagsetappen var denna dag ca 5,8 mil.

Dag 2 började med frukostdukning på långbord. Stort tack Emma för att du ordnat så fint med allt till oss! Efter frukost var det dags att ge sig av och vi fortsatte en bit tillbaka på den vägen vi kom. Så småningom passerade vi Breafall och fortsatte vidare mot kvällens mål – Åsens by. Vi anlände efter att ha varit ute i 12 timmar med häst och vagn, och då är rasterna medräknade. Dagsetappen dag blev ca 4,8 mil.

Åsens by hade förberett vår middag så den väntade på oss på vandrarhemmet. Vi dukade upp utomhus och avnjöt den goda middagen i den ack så vackra sommarkvällen. Några anhöriga till deltagare på Hästsemestern anslöt och vi var ett gott gäng med mycket att prata om efter dessa två dagar på vagnen.

Dag 3 styrde vi hemåt, genom Bunn, Alboga och Stamseryd. Detta var första gången det kom lite regn på oss under dessa 3 dagarna. Vi hade ett perfekt väder för hästarna. Det var inte särskilt varmt eller soligt, och det blåste lite lagom på dagarna. Det var väldigt lite bromsar ute på hästarna också. Dagsetappen här blev lite mer än 3 mil.

Sammanfattningsvis så blev det nästan 14 mil på dessa tre dagar. Inte en häst eller kusk var sur eller tvär. Tänk att i skritt framför en vagn kan nog en häst gå hur långt som helst…. Tricket är att hålla jämnt tempo. Jag kan bara konstatera, detta var en kanonsemester! Tack till Wåge Sjöberg och Peter Rocksjö för eran planering. Och jag råkar veta att det är redan färdigt med panering för nästa år. Hoppas vi ses då!

Hästsemester 2014

Hej, jag heter Rocky och är en 18-årig Welsh ponny. Jag ska berätta för er vad som hände mig för ett par dagar sedan.

Det var i lördagsmorse eller lördagsnatt rättare sagt, klockan var bara 03.45 då min matte dyker upp i hagen och säger att ska vi gå in. Jag misstänkte direkt att nu är det något på gång, jag hade nog sett att de hade ställt upp transporten vid stallet igår. Konstigt också att det stod en annan kille, som jag aldrig hade träffat förut, i stallet. En brun stor häst som presenterade sig som Krut. Min matte och hans matte var visst kusiner och de hade tydligen fått för sig att vi skulle göra något tillsammans!

Vi fick kliva på varsin transport och sen for vi iväg. Vi kom till ett ställe där det var full aktivitet fast klockan bara var 05 på morgonen och det var jätte många stora hästar där. Då fick jag syn på min nymålade fina vagn, vad gör den här? En massa bråte hade de lagt på den med! Kollade runt lite och såg att de andra hästarna skulle få vagnar efter sig också, utan Krut då, som fick sin matte på ryggen. Tur att min matte skulle vara bakom mig och inte uppe på mig.

När alla hade fått komma i sina vagnar så började vi gå, jag räknade till 7 vagnar. Vi gick och gick tills det helt plötsligt blev stopp, människorna pratade om att det var någon vagn som hade fått punktering! Då fick vi en liten paus tills de hade fixat en ny vagn med hela däck.

Vid nästa stopp hade det kommit till 2 hästar med vagn, den ena människan som satt på kände jag igen! Det var ju den där killen som brukade fixa till mina hovar!

Broxvik var ett fint ställe som vi rastade på. Där fick vi av oss selarna och matte ledde ner mig till sjön för att svabba av mig lite svett, det var skönt! Jag fick lite mat och vatten, och det var väl tur, för vilka backar det blev sen! Både uppför och nerför, nerför gick väl an för då hjälpte matte till med bromsen, men uppför fick jag allt slita själv! (Hon kom med glada tillrop och sa att jag var duktig.)

Vi gick över broar i olika storlekar och material: Trä, betong, asfalt, höga och låga, korta och långa. Till och med en presenning låg över vägen på ett ställe, men det var bara att kliva på. Jag kände allt att matte blev lite spänd på vissa ställen, men jag tog över henne lugnt och fint. Tur att hon har mig att luta sig emot när det blir lite otäckt.

Första dagen slutade dock i regn och åska men då var vi ju snart framme i Brunnsvik där vi skulle övernatta. Där fick jag gå i en hage tillsammans med de övriga hästarna. Jag höll mig lite på min kant, jag vill ju helst äta och ta det lite lugnt. De andra fick väl visa upp sig och tala om att de var snyggast och bäst.( Jag är sötast i alla fall säger min matte.) Min matte och hennes kusin bangade visst ur, jag såg nog att de åkte med husse hem. De kom tillbaka torra och utvilade på morgonen.

I Brunnsvik kom det 4 hästar till som skulle bära runt sina mattar och sin husse. Vi gick nästan förbi där matte och husse bor, jag hejade på en stallkompis matte på vägen. Det var en lugn och skön tur till Åsens by, inga konstigheter. Vi stannade en gång och rastade, det var på världens bästa käkställe. Vad mat det fanns där!

Och en sjö till de små människorna som passade på att bada. Vi kom till Åsens by redan vid middagstid. Där var det många människor som kom fram och pratade. De undrade vad vi gjorde för något och matte fick berätta att vi var ute på en semestertur. De små människorna ville gärna klappa mig och det fick de. Jag fick en dusch och sedan bar det ut till en jättestor hage. Den var jättebra, det fanns till och med en jordplätt! Snacka om att det var skönt att rulla sig i den, jag var först omkull i den!

Våra människor såg nöjda ut med, så de bodde nog bra och jag hörde att de sa att de hade fått jättegod mat på kvällen. De hade egna kockar som fixade till deras käk, cateringfirma kallas det visst.

Jag fick sovmorgon den tredje dagen, så det blev en riktig skön lång vila på Åsens by. Det var varmt när vi gav oss av och det såg ut att bli en fin dag. Vi gick till Bunn och sedan upp i trollskogen där vi tog en paus. Vi måste ha gått runt hela Sverige för jag hade sett en skylt där det stod Öland och nu gick vi förbi Lappland? Matte hade sagt när vi startade upp efter fikat att nu var det den sista etappen, sedan skulle vi vara framme igen vid målet, som var samma plats som starten.

Det blev en lång sista etapp, vi gick och gick. Det hände lite roliga saker, jag lyckades tippa ur matte ur vagnen. Hon får skylla sig själv, för det var djupa hjulspår med vatten och jag hörde själv att de sa att hon skulle hålla till höger på vägen. Hur vi hamnade till vänster och i ett djupt vattenfyllt spår så vagnen stod på sniskan får hon ta på sig! Hon blev i alla fall inte blöt och jag drog upp vagnen så fint när hon hade satt sig i igen! Det andra som hände var att vi fick en skock med får bakom oss på vägen. Det tyckte jag var lite läskigt, jag gick ju sist så det är väl mitt ansvar att ha koll bakåt. Som tur var skulle de in i en hage innan de hann ifatt oss, phu! Det var nästan lika läskigt som hästen som hade klätt ut sig till zebra, då fick jag lite skrämselhicka med. Annars tyckte jag att alla människor som satt i bilar, traktorer, moppar etc. skötte sig väldigt bra när vi mötte dem eller blev omkörda. Det fanns väl några få undantag men det gick bra det med.

Väl framme i Bönarp igen blev vi omhändertagna, och jag förstod att nu var det dags att säga adjö till alla nya vänner. Krut och hans matte skulle åka jättelångt, ända till Trollhättan. Krut och jag hade hängt ihop, i stort sett, hela turen. Jag gillade att gå bakom hans rumpa. Vi blev bästisar!

 Det var mycket trevligt att färdas tillsammans med er alla och får bara matte och jag ha hälsan så återkommer vi nog nästa år.

Rocky och matte Christina ”Kicki” Nilsson